Digitala historier ger barnen ett språk

Inte digitalt i form av dataspel eller virtuella verkligheter. Bara tekniken som medel för att få nyinvandrade och svårflirtade elever att börja berätta. Med digitala historier får språket nytt liv
– Katten jag ritar har ett … såhär och såhär på huvudet, säger Perla från Island och ritar ett kryss på sitt huvud.
– Vad har hon? Ett mönster?
– Nej … ja … hon har ett mönster på huvudet.Hon brottas framgångsrikt med det svenska språket. I hennes egen takt växer bildberättelsen fram om när Perla smugglade med kattungen Frida på båten när de flyttade till Sverige. Med hjälp av sitt bildmanus och sina teckningar möter hon ständigt nya ord som klistrar sig fast vid hennes medvetande.

Hitta historier från hjärtat

Digitala historier står under några veckor på schemat på Montessoriskolan Karlavagnen på Kronoparken i Karlstad.
Först skriver eleverna antingen en saga eller en berättelse från sitt eget liv, som de sedan förvandlar till bild-manus. Därefter målar de bilder som scannas in i datorn där de sätts samman med barnets egen berättarröst, musik och olika effekter till digitala historier.
Tanken är att barnen ska hitta historier från hjärtat och omforma dem till en berättelse med spänning, en poäng eller ett budskap.
– Varje barn får växa i sin takt, läraren eller handledaren jobbar med ett barn i taget till skillnad från när man gör film i grupp, säger filmpedagog Kjerstin Johansson från Film i Värmland.

Tränar språket på ett inspirerande sätt

Med hjälp av digitala berättelser når man också grupper som annars kan vara svåra att nå. Nyanlända barn till den internationella klassen på Kronoparksskolan har kunnat berätta sina egna digitala sagor – trots att de inte kunnat språket.
– Först var vi tveksamma till att de skulle klara av det, men det visade sig att våra förväntningar inte stämde. Det här är ett bra sätt att träna språket på ett inspirerande sätt, säger läraren Monica Eriksson.
Även på Karlavagnen har man nått andra elever än man är van vid.
– Det här sättet att arbeta får med barn som inte är intresserade av att skriva eller av drama, här får de trycka på knappar också. Det här utvecklar berättelsen hos barn, det är baserat på teknik, så det ligger i tiden, säger Eva Hellsten, lärare på Karlavagnen.

Hockey, katter och tumult. Precis som när man gör film ritar barnen ett bildmanus, men i de digitala historierna läggs mer tyngdpunkt på varje barn. Lärare Eva Hellsten hjälper sina elever på Karlavagnen i Karlstad.

Filmpedagogen Kjerstin fortsätter att arbeta med lärarna för att de själva ska kunna använda tekniken i sitt arbete. Och isländska Perla ska avsluta arbetet med sin historia.
– Sen ska du prata in din historia till bilderna, förklarar Kjerstin.
– På svenska? Varför då?
– För att alla ska förstå.
– Jaha.

Text: Mari Stenström
Foto: Johan Eklund

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: