1 Ljusår – 1 Ångström

Inledning

Valet av bild som elever skulle få analysera, reflektera och diskutera kring var för mig en lång fundering genom hela min brokiga bakgrund. Skulle jag välja en bild som man förväntar sig att en bildlärare skulle gjort, eller skulle jag välja en annorlunda bild som kanske kemilärare? Hur varseblir vi bilder överhuvudtaget? Vi är ju omgärdade av bilder i vår vardag, bilder från massmedia gällande nyheter, bilder av gamla konstnärer eller gammal arkitektur på byggnader för att inte tala om vår inre föreställningsvärld.

”I alla tider har människan insett bildernas styrka och makt att förföra.”

Människan har sedan tusentals år tillbaka haft ett behov av att skapa bilder eller avbilda saker. ”I alla tider har människan insett bildernas styrka och makt att förföra.”1 Allt från gottmålningar av krig och bytesdjur till konstnärer som avporträtterade rika män och kvinnor med exakthet, och som idag med kamera då vi kan fotografera i princip allt. Vi kan t.ex. nu fotografera det vi inte ser med blotta ögat som i mikro- och makrokosmos och på något sätt göra det synligt med av bilder.

I min undervisning i naturvetenskapliga ämnen har jag själv alltid hyst en stor fascination av materia, mikrokosmos och makrokosmos och funderingen kring vad definitionen av liv är. Vad tänker vi då kring de bilder som visar mikrokosmos och makrokosmos som vi egentligen inte kan se med blotta ögat? Kan vi tro på de bilder vi ser? Eller är det sammanhanget som får oss att tro på att det är så här det ser ut? Är det kontexten hos människor och vad vi vill skapa för världsbild som påverkar vårt synsätt när vi tittar på sådana bilder eller på bilder överhuvudtaget? Här har ju världsbilden ändrats genom århundradena och årtusenden inom alla områden men gällande den naturvetenskapliga så har det hänt massor av skiftande tankesätt. Man kan bara tänka tillbaka då människor hade en geocentrisk världsbild och kyrkans makt gjorde att vetenskapsmän som Darwin inte togs på allvar i början i sin teori om evolution och människans ursprung.

Vad har jag som lärare för betydelse när det gäller att strukturera tankarna hos elever i naturvetenskap. Att upplysa dem om den vetenskapliga historien är ett kriterium i kursmålen för de flesta kurser inom de naturvetenskapliga ämnena. I exempelvis kurs A för biologi står att eleven ska ha följande delmål: ”ha kunskap om människans förhållande till naturen i ett idéhistoriskt perspektiv”2. Men är eleverna medvetna om hur de påverkas av den världsbild vi har nu? Här är jag inne och funderar utifrån Reggio Emilia då det gäller att ge förutsättningar till elever, allt material, fast då i form av kunskaper inom naturvetenskapliga ämnen som eleverna får under de 13 år de går i skolan.

Läs hela rapporten som PDF

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: